Har semester sen i söndags. Kan inte glädjas åt det direkt. Inte än iallafall.
Det blev förlust i den tredje och avgörande matchen mot Ingolstadt. Matchen stod länge och vägde och långt in i tredje perioden stod det 3-3, men de var lite starkare än oss och kunde vinna den tuffa och jämna serien.
Känslan när man åker ur ett slutspel är alltid detsamma. Tomt, tomt och tomt. Från att ha lagt all fokus och kraft på slutspelet så “dör” allt på en gång. Precis efter slutsignalen är det svårt att ta in att det är över, man är så inställd på att gå vidare och spela längre.
Vet inte hur det är i andra sporter men inom hockeyn dricks det alltid dagarna efter det är över. Vare sig det är gravöl eller champagne har man ett behov av att festa av sig lite tillsammans med grabbarna. Många här i Köln har haft ett “öluppehåll” från det att Karneval tog slut i februari till hockeysäsongens slut. Därför är suget extra stort. Har slirat runt två kvällar av tre och definitivt fått betala priset för det dagarna efter. Ungarna tar ingen sovmorgon för att farsan varit ute.
Idag blev det en vilodag (från festandet) som innehöll en hel del packning och städning av lägenheten. Det är mycket som ska fixas inför en flytt hem till Sverige. Jag har personligen inget klart för nästa säsong så vi packar ner allt vi har här nere och försöker på bästa sätt få hem sakerna. En proppfylld bil och övervikt på flyget är att vänta…
Kölneran är troligvis över. Känns tungt att bryta upp samtidigt som det är spännande att se vad nästa steg blir. Ser först och främst fram att komma hem till det nya huset utanför Stockholm och få njuta av sommaren i Sverige. Fyra år i Köln är en lång tid och det är nu många tuffa avsked som ska tas. Det är givetvis jobbigt och många kommer man förmodligen inte träffa igen. En speciell dag imorgon när det är barnens sista dag på kindergarten. Vi har under våra år här haft mycket med kindergarten att göra och integrationen till det sociala umgänget fick vi till stor del genom kontakter därifrån. Att Rasmus ska lämna sin bästa kompis David känns tungt för oss föräldrar att se. Vet inte hur mycket han som sexåring förstår innebörden av att inte komma tillbaka hit efter sommaren, men på slutet har han vid flera tillfällen sagt att han inte vill lämna utan vara kvar här i Tyskland. Fyra år är en lång tid för en sexåring och han bästa kompisar finns ju här och inte “hemma” i Sverige.
Imorgon väntar den traditionella Fanfesten. 1200 hundra fans kommer att festa med laget och som regel brukar det vara svårt att undvika ett antal Kölsch. Supportrarna är ivriga på att bjuda på öl och det anses oförskämt att tacka nej. Många frågor från fansen blir det alltid, om framtiden särskilt. Hur det än har gått under säsongen är de alltid extremt glada och positiva. På köpet har en av våra huvudsponsorer, bryggeriet Gilden Kölsch, beslutat att bidra till festen med 10 liter öl per gjort hemmamål under säsongen. 600 liter gratis öl bjuds det på. Livat kommer det med all säkerhet att bli och en hel del sång om Kölner Haie och Köln.
